Välkommen till min nya sajt!
Jag har byggt en helt ny sida med syfte att vara lite mer säljande. Den nya sajten är inte bara en blogg, utan har mer fokus på mitt jobb som frilansjournalist. Jag har skrivit en ny presentation av vad jag gör och lagt upp färska arbetsprover.
Tanken är att helt enkelt sälja mitt arbete bättre!
Snart kommer jag att gå igång och sälja in storys inför höstens resa i Sydamerika. Siddarth och jag landar i Peru 11 augusti, ska sedan vidare till Bolivia och hälsa på min kompis Jessica som bor där sen fyra-fem år tillbaka. Därifrån åker vi via saltöknen ner till Chile, och i november beräknar vi åka över till Argentina där vi hoppas hinna vandra i både Patagonien och Eldslandet. Vi reser hem från Buenos Aires 11 december.
Det blir en smekmånad, men även en jobbresa. Jag håller som bäst på att planera vilka artiklar jag kan skriva längs resrutten. Kom gärna med förslag och tips!
Med förhoppning om att imponera på nya redaktörer har jag nu alltså vässat sajten, och även tagit med en del resejournalistik jag gjort. Det som återstår är att lägga upp en CV.
Arbetet tog tre dagar. Det var jättekul men rackarns pilligt. Det var länge sen jag grottade ner mig i webbpublicering på kodnivå. Jag gillar det men det tar tid.
När man jobbar i Wordpress utgår man från så kallade teman. Det innebär att någon annan har skapat ett grundutseende för en hemsida, som du sedan kan gå in och ändra i. Att göra dessa ändringar är inte lätt om du inte har bra koll innan du börjar.
Här kan ni se originalsajten jag utgick från.
En av effekterna av den nya utformningen är att RSS-flödet har bytt plats. RSS-flödet finns nu här.
Ni som ännu inte använder en RSS-läsare för att följa bloggar och nyheter rekommenderar jag att testa Google Reader. Jag har tidigare skrivit en kort instruktion till hur det funkar för tidningen Journalisten.
En annan förändring är att man inte längre kan få en överblick av alla inlägg som skrivits direkt när man går in på www.bjerre.se. Jag gillar inte riktigt det. Därför har jag skapat en annan sida där alla blogginlägg samlas. Den ligger under rubriken blogg och heter “Alla inlägg”.
Ni som bara vill läsa blogginläggen och inte vill mötas av framsidan varje gång ni går in kan gå direkt till den sidan.
Tyck gärna till om sajten! Om det är något som har blivit sämre ska jag försöka lösa det.
Tendensiös bildjournalistik på DN.se
Jag är ingen konspirationsteoretiker och vet att fel som sker på redaktioner till 99,9 procent sker på grund av tidsbrist eller slarv.
Därför tror jag inte heller att nedanstående ettabild på DN.se är följden av någon enskild journalists politiska åsikter, utan snarare obetänksamhet. Resultatet är dock ändå detsamma: tendensiös bildjournalistik.
Här har man alltså valt att illustrera vad som sägs vara slutet på inbördeskriget i Sri Lanka, där den tamilska minoriteten stridit för ökad självständighet och där FN och Internationella Röda Korset den senaste tiden talat om en “ofattbar humanitär katastrof”, med en bild där en regeringssoldat hjälper en gammal man halta fram över vägen. Bildtext: “En åldring får hjälp av armén”.
Det är lätt att bara slänga ut en bild när man sitter som ettaredaktör på en tidning. Men en bild kan bära en oerhört stark laddning. Hade jag varit en av de tamiler som lever i exil i Sverige hade jag blivit upprörd när jag såg denna bild och bildtext. Tänker man på de tusentals civila som tros ha dött de senaste månaderna kan man bli upprörd helt utan att vara tamil.
Kanske tyckte fler detsamma - bara tio minuter efter att jag tog skärmdumpen är bilden borta.
E-handelsboken är klar!
Efter några svettiga veckor är Urban Lindstedts och min kommande bok “E-handlarens handbok” färdigskriven. Den ska nu sättas/layoutas och korrekturläsas. Vår vän och kollega Martin Roos gör omslaget, som enligt Urban blir skitsnyggt. Har inte sett det än men Martin är duktig så jag har höga förväntningar.
Det är rätt jobbigt att skriva böcker. Det är kul och otroligt tillfredsställande när det är färdigt, men det tar en jäkla tid.
Med den här boken har Urban dragit ett tyngre lass än jag. Han började skriva på boken för över ett år sedan, men annat arbete kom emellan. För att lyckas fullgöra projektet bad han mig om hjälp. Vi satte oss i höstas ned med det material som fanns, gick igenom synopsisen (en synopsis är en plan över innehållet och vilka kapitel som ska skrivas) och delade sedan upp kapitlen mellan oss.
En bra synopsis är helt nödvändigt när man ska skriva en bok. Man bör redan i planeringsstadiet lägga upp arbetet i så mycket detalj som möjligt. Man behöver noggrannt tänka igenom vilken målgrupp man riktar sig till och vilken nytta man ska erbjuda dem. Naturligtvis blir det en del justeringar i kapitel och upplägg under arbetets gång men att ha en genomtänkt och detaljerad synopsis är guld värt.
Det är också bra att vara två när man skriver en bok. Dels är det både enklare och roligare, ifall samarbetet funkar. Dels får man mer disciplin när man sätter deadlines ihop och har någon annan att ansvara inför.
Man kanske tror att det är lätt att avsätta tid till bokskrivande som frilans, men även för en frilans dimper det kontinuerligt ner andra arbetsuppgifter. Och eftersom man inte får så mycket betalt för att skriva böcker kan det vara ganska svårt att tacka nej till andra, bättre betalda uppdrag. Det är lätt hänt att man skjuter på bokarbetet och helt enkelt inte tar sig tid, eller snarare tar sig råd, att prioritera det.
Att ha en redaktör att bolla med och en deadline för när manuset ska till sättning och tryck hjälper såklart. Urban ger ut vår bok på sitt eget förlag, No Digit Media. Så han har även fungerat som min redaktör. Urban är en hård och bestämd redaktör som innerst inne är väldigt snäll. Det har funkat utmärkt.
Senast 27 maj är boken ute.
Kan även tipsa om att Urban ger ut ett bra nyhetsbrev om e-handel. Jag brukar hjälpa honom att skriva notiser till det, ett uppdrag jag lär mig mycket på. E-handel är väldigt spännande! Faktum är att jag ända sedan barnsben drömt om att ha en egen butik – kioskägare var ett av mina drömyrken innan jag som åttaåring bestämde mig för att bli författare, vilket senare omvandlades till journalist. Kanske kan jag en vacker dag vara alla tre?
3 procent on time!
Den indiska resesajten Makemytrip.in har börjat redovisa snittförseningar för visa bolags flighter.
En utmärkt tjänst och intressant läsning!
Som ni ser på bilden nedan brukar Kingfishers flight IT-334 mellan Delhi och Bombay med avgång kl 16 vara i tid 3 procent av flygningarna. 3 procent! Och snittförseningen är inte dålig: 81 minuter.
Håll då i åtanke att Kingfisher räknas som Indiens bästa flygbolag. Jet Airways, som även det är ett högklassigt flygbolag, är inte bättre. Inte ens de riktigt bra bolagen klarar att hålla tiden här. Bombay lär vara en av världens mest trafikerade flygplatser, missar man sin slot får man cirkulera en god stund innan man kan landa.
En annan intressant observation är att man vid en snabb överblick inte ser någon skillnad i förseningar mellan lågprisbolagen och de dyrare bolagen Kingfisher och Jet.
Hur skulle siffrona se ut för SAS med motsvarande tjänst?
Fick ta mig en liten funderare när jag gått igenom förseningsstatistiken. För jag upplever faktiskt numera att indiskt inrikesflyg ofta är i tid. Men när jag tänker efter så beror det delvis på att jag omdefinierat begreppet “i tid” sen jag kom hit för ett drygt år sedan. Om flighten landar inom 20 minuter efter utsatt tid är jag mycket nöjd. Mellan 20-40 minuter efter är en liten försening. Mer än så, ja då är det försenat. Men när man alltid är inställd på att det ska bli en smärre försening stör man sig inte lika mycket. (Om man inte har nåt viktigt möte direkt när man landar förstås – men så vågar jag aldrig planera tillvaron. Inte i Indien.)
Ett PS – För er som inte åkt Jet och Kingfisher vill jag berätta att detta är högst professionella och högklassiga flygbolag, med en service och komfort som långt överstiger europeiska flygbolags. Men i tid är de tydligen inte – inte inrikes iallafall.
Om Indiens internetmarknad i Internetworld
Min favorittidning Internetworld har gjorts om, och ska nu vara ännu vassare och ännu mer fokuserad på e-business. Har inte sett det senaste numret själv än men ett ex ligger och väntar hemma hos Kattis när jag kommer till Sverige om två veckor, längtar lite.
I det nya numret publicerades min story om online-marknaden i Indien. Nu finns den även på nätet, läs om miljardmarknaden i Indien här.
Artikel två i paketet är min intervju med Stephan Ekbergh, grundare av resesajten Travelstart, om hans planer på att satsa i Indien och hans bild av den indiska marknaden. Stephan är en spännande entreprenör!
VA om riskkapitalister i Bangalore
Veckans Affärers reporter och krönikör Cecilia Aronsson har skrivit en läsvärd krönika på samma tema som det reportage jag skrev för DN Ekonomi i januari: Indiska ingenjörer nöjer sig inte längre med att göra västs jobb utan genomför nu egna innovationer – med följd att amerikanska riskkapitalister nu letar efter de nya webbstjärnorna i Indien.
Tyvärr las inte min och Christina Sjögrens knäck från i vintras ut på DN.se, men jag publicerar ett utdrag nedan istället.
Man får dock ha i åtanke att även om den indiska webbmarknaden har en fantastisk potential gör infrastrukturproblemen att det kommer ta tid innan miljardmarknaden är verklighet. Och det lär bli i mobilen det händer: 2 procent av befolkningen har PC, 25 procent har mobiltelefon.
Indiens nya innovatörer
Av Lisa Bjerre
Indiska ingenjörer nöjer sig inte längre med att jobba för västerländska företag – nu startar de eget istället. Och den växande indiska internetmarknaden ger dem goda möjligheter att lyckas. DN har besökt entreprenörsmässan Headstart i Bangalore och sett en IT-nation i förändring.
IT har på bara några år vuxit till Indiens största exportvara. Pengarna kommer från västerländska bolag som låter billig arbetskraft göra IT-jobb i Indien. Men de indiska ingenjörerna vill inte längre bara genomföra västerländska företags idéer. Det indiska IT-undret håller på att förändras.
- Det var ett stort beslut för mig att säga upp mig från mitt jobb. Men åren som IT-konsult har gett mig den ekonomiska tryggheten att göra det, berättar Khushnood Naqvi.
Han är 36 år gammal och startade för åtta månader sedan bolaget 90° Internet, som driver en hemsida för att söka resor i Indien. När han sa upp sig hade Khushnood Naqvi jobbat i tolv år på det stora indiska konsultföretaget Infosys, som utför IT-arbete åt företag i hela världen. Han berättar att det i dag finns helt andra möjligheter att starta eget i Indien än när han tog sin ingenjörsexamen 1994.
- I dag har det börjat växa fram ett stöd för entreprenörer, och det finns riskkapitalbolag som vill investera i indiska företag.
Khushnood Naqvi är en ganska typisk indisk IT-entreprenör. Enligt Suresh Bhagavatula, lärare vid entreprenörskolan i Indiens IT-huvudstad Bangalore, är de flesta eleverna ingenjörer som hunnit jobba i några år. De är runt 28-35 år gamla och säger ofta upp sig från ett välbetalt jobb för att driva eget.
- Vi har länge haft ett starkt entreprenörskap i Indien, men det har byggt på nödd och tvång, att man måste starta eget för att kunna försörja sig. Det som entreprenörskap som växer fram nu grundar sig på möjligheter: att man ser en affärsmöjlighet och tar den.
Den möjlighet som många unga indier nu ser är den växande internetmarknaden. I september i fjol hade drygt 5 procent av Indiens befolkning tillgång till internet enligt FNs telekomorgan ITU. Det kan låta lite, men i antal handlar det om 60 miljoner människor. Och siffran stiger i takt med att löner och datortillgång ökar.
- Det finns möjligheter i antal. Så fort antalet konsumenter stiger börjar människor ta fram affärsidéer, säger entreprenörsläraren Suresh Bhagavatula.
Ett tecken på entreprenörskapets framväxt är den nya mässan Headstart som i dagarna haft premiär i Bangalore. Mässan riktar sig till nystartade företag som får chansen att träffa investerare, riskkapitalister och forskningsrepresentanter från företag och universitet.
- Vårt mål är att skapa ett ekosystem för innovation, berättar Aditya Mishra, som är en av Headstarts arrangörer och arbetar på innovationsavdelningen hos Asiens största bolag för IT-tjänster, Tata Consultancy Services.
- Indien är just nu inne i en väldigt intressant fas, fortsätter han. Tidigare siktade alla nya företag på den amerikanska marknaden. Men nu har Indien blivit en egen, intressant marknad. Många riskkapitalister från Silicon Valley i USA har kontor här nu. Att hitta riskkapital är inte längre ett stort problem för unga indiska företag.
Sonia Sharma, arrangör med PR-ansvar för Headstart, beskriver utvecklingen som att Indien lärt sig innovation genom att i flera år hjälpa västerländska bolag genomföra sina idéer. Det arbetet har byggt upp en värdefull kunskapsbank.
- I dag är Indien på väg att bli ett centrum för forskning och utveckling, säger Sonia Sharma.
Tips: Urban skriver om e-handel
Min vän och fd kollega från Internetworld, Urban Lindstedt, har startat ett nyhetsbrev om e-handel. En prenumeration om 40 utgåvor kostar 1995 kr om året. Jag har inte läst nyhetsbrevet själv än, men med tanke på Urbans expertkunskaper på området tvivlar jag inte på att det är värt pengarna. Dessutom bjuder Urban på gratis nyheter om e-handel på E-handelstrender.se.
Urbans blogg om sök och online finns på Uppkopplat.se.
Europa – ett museum
Idag åt jag lunch med Patrick Ståhle, Asienchef på den stora marknadsförings- och kommunikationsbyrån Aegis. Han sa bland annat att:
“Jag brukar lite skämtsamt säga att Europa är som ett museum: när jag kommer tillbaka är det likadant som när jag lämnade det. Medan det här i Asien händer väldigt mycket.”
Patrick bjöd mig på en toppenlunch på en lyxig affärsklubb som heter Tower Club och ligger i en av Singapores högsta byggnader. Utsikten var fantastisk! Inredningen var magnifik, servicen strålande och maten utsökt. Och sällskapet högst inspirerande.
Patrick var inte särskilt imponerad av Indiens potential – det är för krångligt att göra affärer där och infrastrukturproblemen är för stora. Han tror mer på Sydostasien. Intressant efter fyra månaders Indien-hausse att höra något helt annat.
Fick tips av Patrick om en annan mycket inspirerande svensk här i Singapore, som jag träffade på eftermiddagen: Fredrik Gjardman, en serieentreprenör inom online som i höstades flyttade till Singapore för att investera i den asiatiska internetmarknaden. Otroligt spännande! Vi sågs på hans kontor i Chinatown, där Fredrik bland annat berättade att det i första hand är hans kärlek till Asien som lockat honom hit. De marknader han tror mest på är Indonesien, Vietnam och Kina. Hmm, jag måste nog resa ganska mycket i höst känns det som…
Fredrik Gjardman
Ett år med mikroblogg
I dagarna har jag mikrobloggat i ett års tid.
Att mikroblogga innebär att du skriver korta små meddelanden om vad du gör just nu. “Diskar”, “Väntar på tåget och läser en bok”, “Går iväg för att träffa Sune”, och så vidare. Det går att jämföra med statusmeddelandena i Facebook.
I början trodde de flesta att jag och andra mikrobloggare skulle tröttna efter några veckor, men det är faktiskt forfarande kul.
Det verktyg jag använder heter Jaiku, en sajt som köptes av Google i höstas. Jaiku har en mycket bra mobilsajt vilket gör att man kan mikroblogga varifrån man vill. Sen jag köpte min iPhone har jag kommit igång med mikrobloggandet ordentligt här i Indien, ofta skriver jag flera gånger om dagen.
Det går att läsa min mikroblogg på adressen lisacha.jaiku.com. Jag vet inte hur intressant denna läsning är, men om man är väldigt nyfiken (hej pappa) är det nog lite skoj. Men Jaiku fungerar för mig också som en community där jag har kontakt med andra spännande nätnördar. Dessutom är min ambition att fixa så att det senaste Jaiku-meddelandet visas här på bloggen, så att man kan se vad jag gör just nu när man kommer in på sidan. Ska bara ta mig tid att fixa det tekniska…
Om du som läser det här blir sugen på att börja mikroblogga, hojta till så försöker jag fixa en inbjudan till Jaiku. Det är nämligen stängt för nya användare sen Google köpte företaget, men gamla användare har fått några inbjudningar att dela ut. Annars finns det en annan liknande sajt, Twitter.
Ny, bra svensk resesajt
Det har startats en ny, bra resesajt i Sverige: Bortabra.se. Grundaren heter Göran Ingman och är en gammal kollega från IDG som sa upp sig för ett par år sedan för att frilansa.
Göran är en jäkligt duktig kille och sajten ser mycket bra ut. Gillar de stora, fina bilderna och framför allt funktionen att toppbilden i artiklarna är blädderbar, som ett bildspel – testa själva och se på denna artikel om Armenien (för övrigt ett drömresemål!).
Det är smart att starta en resesajt: de traditionella leverantörerna av resejournalistik har ju varit väldigt trögstartade på nätet. Borde helt klart finnas en lucka på marknaden.
Chefredaktör Göran har skrivit ett mission statement i sin första krönika, som handlar om flashpackers. Jag hade ingen aning om det, men jag är helt klart en flashpacker. Älskar ordet!
Göran har lyckats rekrytera mycket namnkunniga reportrar. Och jag själv har äran att vara krönikör! Min första krönika publicerades i dag och heter Med sjukdom som merit.
